20 000 kronor i månaden i 10 år blev vinsten på hennes trisslott hon inköpt hos Tony på Marias Godis i Hammarby Sjöstad.
Vad skulle du göra om du vann 20 000 kronor i månaden under 10 år?
TYCK TILL OM ARTIKELN
TIPS lämnas till tips@sjostadsbladet.se eller tipsa Sjöstadsbladet: SMS/MMS: 07200 18 177
HAMMARBY SJÖSTADS EGEN TIDNING I VI ÄR STÖRST PÅ NYHETER OCH INFORMATION
För att fira Sloveniens 20 år av självständighet anordnade Slovenska ambassaden, Skistar och Elan tävlingen Slovenia Ski Open 2011 i Hammarbybacken, där den slovenska skidåkaren Urška Hrovat tillsammans med skidlegenden Ingemar Stenmark utmanades av diplomatkåren, näringslivet, politiska sfären och media i en slalomtävling.
Huvudsponsorerna för eventet är de slovenska företagen Adria Mobil, Elan och Gorenje, berättar Metoda Mikuž, Slovenska Ambassaden.
Sjöstadsbladet bjöds in för att delta i festligheterna.
Det var Slovenska Ambassaden som tog kontakt med oss på Skistar, berättar Anna Lindell, eventansvarig Skistar Hammarbybacken. Vi arbetade gemensamt fram en idé om differensslalom, där deltagarna i finalen får möta Stenmark och Hrovat, som båda två är kända Elan-åkare.
Det här är kanonkul, säger John Andersson, Hammarbybackens platschef.
Ingmar Stenmark berättar för Sjöstadsbladet att han har varit i Hammarbybacken förut.
- Jag besökte Hammarbybacken för några år sedan. Det är en fin anläggning för att ligga mitt i Stockholm. Den är helt okej, säger han.
Stenmark tycker att det är roligt att vara inbjuden som hedersgäst. Sjöstadsbladet frågar hur tävlingsinriktad han är för dagen.
- Vinna är inte viktigt för mig, jag är här för att åka skidor och ha roligt.
Ambassadör Joachim Rücker tog sig till final i slalom och fick bland annat mäta sina krafter med skidlegenden Ingemar Stenmark, som vunnit 86 segrar i världscupen.
TEXT: Liv Lindman/SJÖSTADSBLADET FOTO: Jonny Bothin/SJÖSTADSBLADET
TYCK TILL OM ARTIKELN
TIPS lämnas till tips@sjostadsbladet.se eller tipsa Sjöstadsbladet: SMS/MMS: 07200 18 177
HAMMARBY SJÖSTADS EGEN TIDNING I VI ÄR STÖRST PÅ NYHETER OCH INFORMATION
Det första du lägger märke till när du blickar ner från Lilla Skanstullsbron mot Sjöstadshållet är Hammarbyverket och dess 100 meter höga skorten. Hammarbyverket som ligger vid Mårtensdals station har utpekats som en tickande bomb, säkerhetsavståndet har diskuterats och det har klagats på buller. Sjöstadsbladet bestämde sig för att besöka verket och se vad som sker bakom den vita fasaden.
Efter att våra läsare vid flertalet tillfällen mailat oss om Hammarbyverket beslöt vi oss för att göra ett reportage därifrån. Sjöstadsbladet fick möjlighet att gå en guidad tur med Lars Carlberg, som har arbetat på Hammarbyverket sedan det togs i drift 1986. Hammarbyverket tillhör Stockholms Södra nät, vilket innebär att det tillsammans med flera andra verk försörjer stora delar av stockholms södra förorter med värme, och även kyla. Det är härifrån Sjöstaden får sin värme.
- En stor fördel för Sjöstaden, eftersom vi är grannar, är att mycket ska till för att ni ska bli utan värme, säger Lars.
Vi börjar rundvandringen i kontrollrummet, från vilket produktionen styrs och kontrolleras. En översiktsbild med mätstationer runt om i värmenätet visar temperaturen på vattnet ute hos konsumenterna.
Under vintern räcker inte den värme som produceras från värmepannorna utan Hammarbyverken eldar även i sina biooljeeldade oljepannor. Inne i verket är det varmt och skönt, i kontrast mot kylan utanför. Jag tittar in i oljepannornas sken. Därinne är det mellan 1500- och 2000 grader varmt.
- Temperaturen är på väg ner och vi förbereder oss för kvällens topp, säger Lars. Mellan klockan 17 och 21 använder konsumenterna mycket varmvatten, folk kommer hem från sina jobb, lagar mat och duschar.
När man eldar bildas det massa stoft, men luften renas innan den kommer ut. Lars tar med oss ut och visar det stora elfiltret i vilken bränslestoftet renas från luften. När stoftet blir elektriskt laddat ramlar det ner och samlas sedan upp i en stor container.
- Förr eldade varje hus i Stockholm i egna oljeeldade pannor och då fanns ingen vidare rening av luften. Sedan fjärrvärmen infördes och vi tog över har luften blivit betydligt renare, berättar Lars.
Sjöstadsbladet vill gärna veta mer om olyckor och risker. Lars berättar att det största avbrottet som varit på tio år hände för några veckor sedan, då en ledning grävdes av vid Båtbyggargatan, men några olyckor har han aldrig upplevt på verket.
Värmeverket är säkert enligt Lars. Hammarbyverket har bra mätverktyg och blir noga kontrollerade av Naturvårdsverket. Analysverktygen är gjorda så att man kan se i efterhand hur utsläppen har varit och det skulle inte gå att lura systemet. De mängder svavel och kväve som släpps ut är mycket små. Någon hög explosionsrisk finns inte heller.
-Jag vet inte vad som skulle kunna explodera, säger Lars.
Det som har hänt är små läckage av köldmedlet freon, men utrusningen är känslig och slår larm på en gång. Vid minsta läckage stoppar Fortum pumpen och stänger alla ventiler och på så sätts isoleras freonet.
-Här finns iget att oroa sig över säger Lars, Sjöstadsborna behöver inte vara rädda.
Efter att ha fått dessa betryggande uppgifter går vi vidare in i anläggningen och tittar på kylsystemet. Fjärrkyla blir allt vanligare. Stora kunder till Fortum är till exempel Globen, men många dataföretag behöver också kyla i sina anläggningar.
Vi avslutar rundturen med att titta på värmepannorna. Här finns bland annat Josefina, Lovisa och Nelly. Maskinernas namn kommer från namnsdagen från dagen de togs i bruk. Hammarbyverken utvinner värme ur renat avloppsvatten från Henriksdals reningsverk.
-Vi är världens största värmeverk som använder den här metoden, säger Lars. Sjöstadsborna borde vara stolta att ha oss här.
TEXT: Liv Lindman/SJÖSTADSBLADET FOTO: Jonny Bothin/SJÖSTADSBLADET
TYCK TILL OM ARTIKELN
TIPS lämnas till tips@sjostadsbladet.se eller tipsa Sjöstadsbladet: SMS/MMS: 07200 18 177
HAMMARBY SJÖSTADS EGEN TIDNING I VI ÄR STÖRST PÅ NYHETER OCH INFORMATION
Bör inte en stadsdel som vår vara mer välkomnande? Varför har det inte lagts ner mer resurser på infarterna? Det undrar Johan Hagberg.
Jag är en person som gärna tar mig hem till fots. Under mina alla promenader har jag slagits av hur ovälkomnande infarterna till Hammarby Sjöstad är. Allan Larsson belyste detta i ett tidigare nummer, och jag kan bara hålla med. Om man kommer från Slussenhållet, då måste man gå över Danviksbron, och ner förbi bygget vid Henriksdalskajen. Kommer man från Skanstull får man gå över Skansbron, för att ställas inför två alternativ, antingen att följa vägen och komma ner vid rondellen och ha det charmiga Hammarbyverket till vänster, eller så går man ner till vattnet, och går genom det som återstår av det som en gång var Södra Hammarbyhamnen. Ingen av dessa alternativ är särskilt attraktiva, då det är dött och dåligt belyst. Infarten från Sickla är inte heller mycket att hänga i granen. Den är mestadels till för biltrafik, men om man inte vet att man ska svänga av där är det ganska lätt att missa. Färjan från Barnängsbryggan är däremot ett välkomnande sätt att ta sig till Sjöstan, man får en fin vy över stadsdelen, och det finns flera välkomnande etablissemang som möter en, oberoende av vilken brygga man hoppar av. Gångbron över Gustavsbergsvägen är en bra lösning, då man åt ena hållet kan blicka ut över Hammarbybacken och Nackareservatet, och åt andra hållet möter man en inbjudande stadsdel.
Hur kan man förbättra de övriga promenadvägarna? I första hand skulle jag vilja se mer och tätare belysning, både vid Danvikstull och vid Skansbron. Efter Skansbron känns det verkligen att det fortfarande är ett gammalt hamnområde, asfalten är full med gropar, den belysning som finns är starka strålkastare som sitter monterade på väggarna till båtförvaringen. Första gången jag tog mig gående längs vägen från Skanstull och kom till rondellen hade jag över huvud taget ingen aning om att jag var på väg in i en modern stadsdel – för det syns verkligen inte förrän man passerat Mårtensdal. Det som borde göras är att bygga lokaler som lämpar sig för att använda som caféer och restauranger. Detta borde gå att göra, även om det byggs en bussdepå där båtförvaringen ligger idag. Ett taxifik och en nattöppen hamburgerbar skulle även kunna bidra till att det blir en del rörelse i området, vilket kan kännas tryggt på nattliga promenader hem. Som det är idag är första livstecknet från Sjöstaden när man kommer fram till Hemma hos Kaj. Visserligen ett trevligt livstecken, men promenaden genom ett mörkt och slitet hamnområde klarar jag mig gärna utan.
Så, varför ser våra infarter ut som infarter till de hamnområden de en gång var ämnade för när de istället skulle kunna vara upplysta och välkomnande?
Månadens tips:
Prova de många nyöppnade restauranger som finns i Sjöstan, någon borde passa just er smak. Gå även till några av de som funnits ett tag. Gynna våra lokala affärsidkare, de bidrar till ett levande område.
Hemläxan:
Allvarligt, hur svårt kan det vara? Glödlampor går i lådan för glödlampor, trasiga apparater går i lådan för smått elavfall, TV-apparater går i lådan för stort elavfall, kartonger i lådan för….. just det, den ska gå i lådan för kartong. Vad är det som gör att folk inte kan begripa detta. Och, om det står en skylt om att bilbatterier och kylskåp inte ska stå där, utan tas till återförsäljare eller liknande, då ska de inte stå i återvinningsrummet.
Förresten…
Vad är det för ljushuvud som har bestämt att turtätheten på båtarna ska minska? Med 20-minuterstraffik minskar i alla fall min benägenhet att chansa på att ta bussen till barnängen för vidare transport med båt. Missar man båten får man ju nu vänta i 20 minuter. Nej, istället blir det tvärbana eller buss.
Johan Hagberg/SJÖSTADSBLADET
TYCK TILL OM DEBATTARTIKELN
TIPS lämnas till tips@sjostadsbladet.se eller tipsa Sjöstadsbladet: SMS/MMS: 07200 18 177
HAMMARBY SJÖSTADS EGEN TIDNING I VI ÄR STÖRST PÅ NYHETER OCH INFORMATION
Nybyggda bostäder blir förr eller senare bostadsrätter. Priserna stiger och bostadskonsumentens vetskap om vad man köper begränsar sig vanligtvis till läge och
kosmetik. Det är dags för nya spelregler. Bostadsproducenterna borde ta ett större och seriösare ansvar för sina produkter och gärna i samråd med representanter för blivande borättsinnehavare .
Byggfelen måste bli mer undantag än regel.
Orsaken till missarna finns inte bara på byggplatsen utan i minst lika stor utsträckning i projekteringsskedet. Arkitekter, konstruktörer, installationstekniker ska på kort
tid upprätta handlingar inför byggstarten. Ekonomiska ramar styr i stor utsträckning utformning och tekniska lösningar i planerings- och produktionsskedet.
Tidspressen medför ofta att man i projekteringsfasen binder upp byggnadens utformning för tidigt. Installationsprojektörerna kommer då in i ett allt för sent skede och tvingas pressa in ledningar och teknisk utrustning i små och trånga utrymmen som inte kan säljas eller hyras ut. Med kort byggtid är det nästan omöjligt rätta till projekteringsmissar under själva byggprocessen. Byggnadsdelar och installationskomponenter är då redan beställda. Även om en avvikelse från ursprungsritningarna är väl motiverad för byggnadens funktion och kvalitet på lång sikt så sker sällan sådan korrigeringar på grund av tidplanen och produktionsekonomiska.
I det korta perspektivet. För husägaren blir det framöver en onödig och oförutsedd kostnad. Hur kan det bli bättre? Gemensamma mål måste skapas som innebär fördelar för alla parter. Baskravet är att bostadsbyggnader produceras med lång hållbarhet i grundläggning, stomme samt lättåtkomliga installationer. Begreppet Hållbart skall inte
förväxlas med ”bäst före” även om verkar så när det gäller vissa byggnadsdelar. Hållbart är synonymt med låg miljöbelastning och låga driftkostnader. Räcker det med
att kunden/bostadskonsumenten ställer högre krav? Nej, men det är ett steg i rätt riktning.
Garantitiderna är allt för korta.
Livslängden på byggdelar och installationer är eller åtminstone bör vara betydligt längre förutsatt att rätt kvalitet/hållbarhet valts samt att monteringen utförs fackmässigt. Grund och stomme bör väl hålla huset ekonomiska livslängd, 50 år, eller vad tycker konstruktörerna och byggmästarna?
För övriga byggdelar och installationer kan en fallande skala tillämpas (se figur).
Beställare/byggherre och byggmästare tillhör ofta samma koncern vid uppförande av bostadsrätter. Blivande bostadsrättsinnehavaren representeras
inledningsvis av byggherren/byggmästaren i en interimistisk styrelse. Vem bevakar då kvalitet och hållbarhet? Knappast kvalitetsansvarig
som inte sällan är anställd inom koncernen. Varför inte inrätta en ny funktion som i större utsträckning bevakar de blivande bostadsrättsinnehavarnas
intressen. Räcker det med F-skattebevis för att titulera sig byggmästare? Jo, men någon mästare blir man inte utan erfarenhet och kunskap. Utan erforderlig
kompetens hos byggmästaren och platschefen ökar risken för byggfel.
Idag kan vem som helst uppträda som byggmästare.
Inför en certifiering av ansvarig byggmästare/entreprenör. Det räcker inte med en teknisk och/eller ekonomisk grundutbildning för att ansvara för en
byggprocess. Byggmästarcertifiering bör kunna utformas som en påbyggnadskurs inom KTH/byggvetenskap.
Har Stockholms stad någon koll på bostadsproduktionen?
Jo, man styr planläggning, markförsäljning/upplåtelser, byggrätter mm. Men det räcker inte för en seriös bostadspolitik. Staden har i allt större utsträckning avhänt
sig insynen och kontrollen över husbyggen i privat regi. I flera bostadsrättsföreningar uppdagas allt för många byggfel efter godkänd slutbesiktning. Det tar ofta lång tid att klarlägga det ekonomiska ansvaret. På grund av bristfällig insyn och begränsad oberoende kontroll slutar många tvister i förlikning där bostadsrättsföreningen inte
sällan drar det kortaste strået. Det finns många skäl för staden att förbättra sitt ansvar för samt verka för att bostadsproduktionen uppfyller den hållbarhet
och kvalitet som förväntas.
Återinför den tidigare myndighetsrollen byggnadsinspektör
För kontroll av byggprojektens överensstämmelse med gällande planer, att riktlinjer försäkra och robusta konstruktioner efterlevs mm. Ansvar för konstruktioner och skyddsutrustning ska fortfarande ligga hos byggherrarna. Varför vill man sänka produktionskostnaderna? Naturligtvis blir det en bättre affär för det byggande bolaget men knappast för borättsinnehavaren. Vet alla aktörer att förvaltningsskedet är ca 50 gånger längre än byggprocessen? Visst, men vem räknar med att kostnaderna
för förvaltning är många gånger dyrare än produktionskostnaden? Även om byggnaden teoretiskt uppfyller normerna för uppvärmningsenergi per kvadratmeter
bostadsyta så tillkommer osäkra livslängder på olika byggdelar -och installationer. När bostadsrättsföreningen övertar byggnaden bör en förvaltningscertifiering överlämnas. Innehållet bör förutom beräknad uppvärmningsenergi specificera driftkostnader (indexerade) för löpande och planerat underhåll i 25 år.
Kom igen Stockholms stad, bostadsproducenter och blivande borättsinnehavare. Medverka till en förändring genom skärpta krav, förbättrad planering, minimera
onödiga byggfel och fram för allt, bygg hållbart för framtiden!
Åke Etsmar, etsmar@telia.com
Samhällsanalytiker, oberoende skribent
Dessa fem gemensamma
mål förbättrar hållbarheten
på nyproducerade bostäder.
Bygg med hög kvalitet!
Förläng garantitiderna till
rimliga hållbarhetskrav.
Bevaka borättens
intressen!
Inrätta en funktion som
ersätter kvalitetsansvarig.
Sålla bort oseriösa
byggare!
Inför byggmästarcertifiering.
Bygg förvaltningsvänligt!
Kräv förvaltningscertifiering
för drift och underhåll.
Staden, ta kontrollen
över produktionen!
Återbesätt tjänsten byggnadsinspektör.
TYCK TILL OM ARTIKELN
TIPS lämnas till tips@sjostadsbladet.se eller tipsa Sjöstadsbladet: SMS/MMS: 07200 18 177
HAMMARBY SJÖSTADS EGEN TIDNING I VI ÄR STÖRST PÅ NYHETER OCH INFORMATION
Anna Hägg-Sjöquist, generalsekreterare för Plan Sverige
FOTO: Jonny Bothin/SJÖSTADSBLADET
-Jag kan känna en ilska över orättvisor, men man kan inte väja för verkligheten, säger Anna Hägg-Sjöquist, generalsekreterare för Plan Sverige, den svenska delen av den internationella barnrättsorganisationen Plan.
Sedan starten 1997 har Plan Sverige gått från 4 till 50 anställda, värvat cirka 250 frivilligarbetare och flyttat in till lokaler i Hammarby Sjöstad. Här jobbar de med att planera och utvärdera utvecklingsprojekt som Plan har i utsatta områden i världen. De jobbar även för att Sida och EU ska ge bidrag till projekten och för att nå ut till och engagera enskilda människor i Sverige.
- Vårt dagliga arbete syftar till att göra det bättre för barnen, säger Anna.
Vad skiljer er från andra biståndsorganisationer?
- Jag tror det är att vi jobbar mycket lokalt med barn och ungdomar. Vi vet att det är viktigt att lyssna på dem, att stötta och respektera deras synpunkter. Barn och unga är mest rädda för våld, därför har Plan en hel del program som handlar om att motverka våld.
Liten bild ovanför texten nedan: faddergalan
Foto: Björn Lundqvist/TV 4
Faddergalan
Plan Sverige är kända för Faddergalan som de varje år arrangerar i samarbete med TV 4. Anna kommer särskilt ihåg det året som galan livesändes från Awutu-Odumase i Ghana. De hade där mycket kontakt med byrådet. Rådet var förvånat över att Anna och Agneta Sjödin (då där som programledare) var med då de var kvinnor, men det hela slutade med att Anna blev hövding i rådet.
- Det var en stor ceremoni! Jag blev tvättad, målad, smyckad och klädd, sedan bar de runt mig i byn. Det sista kändes lite konstigt, men jag är stolt över titeln. Det bästa var att efter det fick kvinnor börja delta i byråden.
En annan positiv konsekvens av galan i Ghana var att många föräldrar som tidigare inte skickat sina barn till skolan, gjorde det efteråt då de insett värdet i att lära sig engelska.
Ghana är ett av de nästan 70 länderna där Plan finns. Anna har besökt många av dessa och då sett mycket misär. Men hon betonar samtidigt att hon har många goda upplevelser från sina arbetsresor.
- Det är en ynnest att få vara delaktig, bli inbjuden av familjerna till deras hem och få ta del av deras vanliga vardag. Några av mina bästa stunder har varit när jag fått vara en del av deras gemenskap.
Största kampanjen just nu
Just nu pågår ”Because I am a girl ” som är en internationell kampanj för Plan. De undersöker hur flickor drabbas i fred och konflikt och jobbar för att minska diskriminering och övergrepp mot flickor. Tillsammans med Plan Egypten jobbar Plan Sverige i ett projekt mot skadliga sedvänjor som barnäktenskap och könsstympning. En annan fråga som tas upp just nu och som Plan drivit hårt är att barn ska kunna få upprättelse om de inte behandlats enligt FN:s barnkonvention.
- Det måste finnas en möjlighet för barn att göra en klagan. Sara Philipson (barnrättsjurist på Plan Sverige) har varit drivande i den här frågan och har bland annat försökt påverka den svenska regeringen att ta ställning för detta. Nu är hon på möte i Geneve där de diskuterar om det ska göras ett tilläggsprotokoll till FN:s barnkonvention om just detta. Jag håller tummarna!
Vad tycker du att vi som sjöstadsbor ska tänka på?
- Jag tänker nästan varje dag på hur priviligierade vi är. Vi bor i en fantastisk miljö, vi har nära till vattnet, skidbacke, fritid, dagis och bra bostäder. Det kan vara klokt att reflektera över. Jag menar inte att man ska ha dåligt samvete över det, utan fundera på hur man kan bidra till andra som inte har det lika bra.
- Min son går på vittraskolan och där jobbar de med att lära sig om omvärlden. Det tycker jag är bra, det är viktigt att göra unga medvetna om hur det ser ut i andra delar av världen.
Charlotta Johansson/SJÖSTADSBLADET
Fakta om Plan
*Plan grundades 1937 och finns idag i 66 länder. Plan Sverige etablerades 1997.
*Plans arbete utgår från FN:s konvention om barnets rättigheter.
*Plan möjliggör att 13 miljoner barn och deras familjer själva kan påverka och förbättra sin livssituation.
Källa:http://plansverige.org/om-plan/det-har-ar-plan
Här blir du fadder
http://plansverige.org/bli-fadder
TYCK TILL OM ARTIKELN
TIPS lämnas till tips@sjostadsbladet.se eller tipsa Sjöstadsbladet: SMS/MMS: 07200 18 177
HAMMARBY SJÖSTADS EGEN TIDNING I VI ÄR STÖRST PÅ NYHETER OCH INFORMATION
– Jag blir glad av att någon tycker att jag gör ett bra jobb, säger den reslige mannen och blicken glimtar till.
När koncernchefen för det stora, internationella IT-företaget berättar att han är nöjd över att ha fått styrelsens förtroende några år till ler han närmast lyckligt. Och det är ju egentligen ganska självklart: får man återkoppling som utvecklar mår man bättre och presterar lite mer. Det är tänkvärt att Högste Chefen också bara är en grabb som vill ha en klapp på axeln.
Det där glömmer jag ofta i vardagen och tänker att, äsch, han eller hon vet väl att jag tycker att det var bra gjort. Men se, så är det inte. Det är väldigt få, ja förutom Henrik Fexeus och Uri Geller då, som kan läsa tankar. Och ibland min fru, faktiskt. Men det är en annan historia.
Några av dem som just funderar på att öppna nytt i någon av Sjöstadens tomma lokaler får här lite återkoppling redan innan, så att säga. Behovet av sushi och hårvård är sannolikt mättat. Men hör här: Varför inte en hål-i-väggen-thai som också fixar lite frasiga vietnamesiska vårrullar? Vid Tvärbanan en riktig italiensk espressobar med ståbord, knaprig biscotti och barista i förkläde? Som framåt skymningen i stället trollar fram ett glas Amarone i den storlek du vill ha just då? Men någon måtta får det vara, det inser jag. Vi är kanske inte riktigt mogna för ett take-away-glas vin än. Hur skulle det se ut om halva Sjöstan plötsligt sprang omkring med vinmuggar av papp och en bit ost i handen mitt på blanka förmiddan?
Familjens nytillskott har fått en skråma, stackarn, och nu börjar det bli dags att återförenas efter behandling av vana kirurger. Måndagen efter snöstormen ringer jag plåtverkstan. Nä, den är inte klar att skrivas ut än. Två veckor för att fixa ett skrubbsår? Det skulle aldrig hända på SöS.
Utanför fönstret har vargavintern tagit över igen och sonen har varit på skidskola och borde vara hungrig nu. Han tittar tveksamt på sin tallrik med bräckt skinka och äggröra. Sen tömmer han den med imponerande hastighet.
– Fett ägig mat, pappa, säger han.
Också en sorts återkoppling.
Magnus Lindwall/SJÖSTADSBLADET
TYCK TILL OM KRÖNIKAN
TIPS lämnas till tips@sjostadsbladet.se eller tipsa Sjöstadsbladet: SMS/MMS: 07200 18 177
HAMMARBY SJÖSTADS EGEN TIDNING I VI ÄR STÖRST PÅ NYHETER OCH INFORMATION
– Jag blir glad av att någon tycker att jag gör ett bra jobb, säger den reslige mannen och blicken glimtar till.
När koncernchefen för det stora, internationella IT-företaget berättar att han är nöjd över att ha fått styrelsens förtroende några år till ler han närmast lyckligt. Och det är ju egentligen ganska självklart: får man återkoppling som utvecklar mår man bättre och presterar lite mer. Det är tänkvärt att Högste Chefen också bara är en grabb som vill ha en klapp på axeln.
Det där glömmer jag ofta i vardagen och tänker att, äsch, han eller hon vet väl att jag tycker att det var bra gjort. Men se, så är det inte. Det är väldigt få, ja förutom Henrik Fexeus och Uri Geller då, som kan läsa tankar. Och ibland min fru, faktiskt. Men det är en annan historia.
Några av dem som just funderar på att öppna nytt i någon av Sjöstadens tomma lokaler får här lite återkoppling redan innan, så att säga. Behovet av sushi och hårvård är sannolikt mättat. Men hör här: Varför inte en hål-i-väggen-thai som också fixar lite frasiga vietnamesiska vårrullar? Vid Tvärbanan en riktig italiensk espressobar med ståbord, knaprig biscotti och barista i förkläde? Som framåt skymningen i stället trollar fram ett glas Amarone i den storlek du vill ha just då? Men någon måtta får det vara, det inser jag. Vi är kanske inte riktigt mogna för ett take-away-glas vin än. Hur skulle det se ut om halva Sjöstan plötsligt sprang omkring med vinmuggar av papp och en bit ost i handen mitt på blanka förmiddan?
Familjens nytillskott har fått en skråma, stackarn, och nu börjar det bli dags att återförenas efter behandling av vana kirurger. Måndagen efter snöstormen ringer jag plåtverkstan. Nä, den är inte klar att skrivas ut än. Två veckor för att fixa ett skrubbsår? Det skulle aldrig hända på SöS.
Utanför fönstret har vargavintern tagit över igen och sonen har varit på skidskola och borde vara hungrig nu. Han tittar tveksamt på sin tallrik med bräckt skinka och äggröra. Sen tömmer han den med imponerande hastighet.
– Fett ägig mat, pappa, säger han.
Också en sorts återkoppling.
Illustration/ Ettelva Arkitekter
Ändrade förutsättningar kring Familjebostäders cafébygge vid Lugnets terrass upprör boende på Fartygsgatan som tog kontakt med Sjöstadsbladet. När de köpte sina bostäder fanns det ritningar på ett envåningscafé, men under resans gång har förutsättningarna ändrats. Nu planeras ett tvåvåningscafé med större huskropp, vilket innebär att ett antal lägenheter mister sin panoramavy över Hammarby sjö. Vi vet inte riktigt vad som kommer hända säger de uppgivet.
Sjöstadsbladet tog kontakt med Familjebostäder och deras Kommunikatör Mia Wester Carlsson. En del av de boende på Fartygsgatan har berättat för oss att ni vill ändra de ursprungliga förutsättningarna på cafébygget vid Lugnets terass, varför?
- Med tanke på långsiktigheten såg vi att vi behövde utöka ytan på cafét.
Varför?
- Eftersom man måste ha toaletter och annat för att få ha en sån verksamhet var ytan (7×7
meter) för liten för att man skulle kunna få plats med bord och stolar inomhus. Det hade
alltså bara kunnat användas som ett sommarcafé med möbler utomhus. På vintern hade
det fått hållas stängt. Lösningen blev att öka ytan.
Familjebostäder har fått i uppdrag av Stockholms stad att bygga ett café/restaurang på den
aktuella marken vid Lugnets terras, varför fick ni uppdraget?
- Uppdraget har gått till oss eftersom vi är ett stabilt företag som arbetar långsiktigt. Som kommunägt fastighetsbolag arbetar vi för att utveckla och bidra till levande stadsdelar.
I Stadsbyggnadskontorets utlåtande efter betänketid,(DP 2009‐17724‐54) finns de boendes
reservationer beskrivna. Här framkommer även att de boende under samrådsmöten har framfört sin kritik mot ändringar av detaljplanen.
- När vi presenterade ett förslag till en ny detaljplan gällde det en högre byggnad på två
våningar. Vi lyssnade dock på kritiken från de kringboende och pressade därför höjden bland
annat genom att bygga en del av huset nedanför marknivå. Resultatet är att byggnaden nu
endast är en 1 meter högre än tidigare detaljplan. Totalt är byggnaden 5,1 meter över
marknivå – vilket är mycket lågt för ett tvåvåningshus. Takets högst punkt ligger i linje med den nedre kanten på fönstret i huset bakom. Sikten är skymd rakt ner mot vattnet men man ser fortfarande vattnet och man ser rakt ner åt sidan eftersom huset är så smalt.
Kan du bekräfta att det är Waynés coffee som vill driva rörelsen?
- Låt mig gärna få återkomma i frågan.
De boende känner sig förbisedda. De ställer sig frågande till varför de bjöds in till samråd och gavs möjlighet att framföra sina åsikter om hänsyn ändå inte skulle tas. Det känns som om det bara var ett spel för gallerierna, säger en av de drabbade.
Togs det några hänsyn från Familjebostäder?
- För oss är det givetivis viktigt att lyssna på de kringboende. I det här fallet ändrade vi förslaget till ny detaljplan genom att höjden på byggnaden pressades
efter det att samrådet hade hållits. Höjdförändringen är endast 1 meter jämfört med den
ursprungliga detaljplanen.
Men hur löser ni det egentligen?
- Det löser vi genom att bygga en del av byggnaden under själva marknivån.
”Ingen äger utsikten”
Ändringen av caféts utformning har skett efter Familjebostäders önskemål, enligt Renoir Danyar, planhandläggare på Stadsbyggnadskontoret. För att få bättre ekonomi ville de höja byggnaden samt utöka byggrätten mot vattnet. Renoir Danyar kan förstå de boendes oro, men menar att samtliga lägenheter fortfarande kommer att se vattnet. ”Byggnaden är trots allt lägre än planen tillåter.” Han kan inte riktigt förstå upprördheten kring att det tillkommit ett våningsplan. Ser man till höjden är det inte så stora förändringar från ursprungsplanen, menar han. ”Det finns alltid några som inte är nöjda, var man än bygger. Samtidigt är det ingen som äger utsikten”. De boende håller inte med. Den ursprungliga skissen gav samtliga lägenheter fri sikt. Det nya förslaget kapar utsikten för boende på Fartygsgatan 2.
Sjöstadsbladets egen mäklarexpert, Marcus Pettersson från Fastighetsbyrån, menar att de två första våningarna kommer att drabbas värst ekonomiskt, medan de andra boende troligtvis får mer positiva värden av ett cafébygge eftersom torget blir mer levande. Hur mycket bostadspriset kommer att ändras på grund av bygget är svårt att säga, enligt Marcus Pettersson.
Fotnot: Detaljplanen har ännu inte vunnit laga kraft. Ärendet med diarienummer DP 2009‐1774‐54
är överklagat.
Liv Lindman/SJÖSTADSBLADET
TYCK TILL OM ARTIKELN
TIPS lämnas till tips@sjostadsbladet.se eller tipsa Sjöstadsbladet: SMS/MMS: 07200 18 177
HAMMARBY SJÖSTADS EGEN TIDNING I VI ÄR STÖRST PÅ NYHETER OCH INFORMATION
- ett globalt GlashusETT
När vi förra året började diskutera en vision för Hammarby Sjöstad 2020 tog vi, upp frågan om hur man i Sjöstaden kan skapa en publikdragande attraktion.
Ska vi verka för att Stockholm förlägger ett museum till Sjöstaden? Eller finns det något annat som kan dra besökare – och därmed underlag för kommersiell service – till Sjöstaden?
Vi kom efter en del diskussioner fram till att det som utgör Hammarby Sjöstads största attraktion är Sjöstaden som stadsbyggnadsprojekt. Detta är redan i dag en stor internationell attraktion bland stadsplanerare, stadsbyggare och miljötekniker. Hit kommer varje år cirka 7.000 experter från utlandet och lika många från Sverige för att på GlashusETT få information om Sjöstadens unika kvaliteter i form av bostäder, tvärbana, vattenvägar, energi- och miljösystem. Dessa kvaliteter var avgörande när Stockholm utsågs till Europas miljöhuvudstad 2010.
I en intervju häromdagen i Dagens Industri berättade handelsminister Eva Björling att en kinesisk delegation hade förklarat att den ville köpa Hammarby Sjöstad. Någon tid därefter återkom kineserna och nu ville man köpa tio sådana städer. Avsikten var inte bokstavligen köpa upp Hammarby Sjöstad, det var snarare konceptet för att bygga en stad med höga miljökvaliteter som kineserna ville ha hjälp med.
Hammarby Sjöstad är således redan väl känt ute i världen som symbol för det bästa inom stadsutveckling och stadsbyggande. När Hammarby Sjöstad ska vidareutveckla stadsdelen är det naturligt att bygga vidare på stadsdelens unika egenskaper och det stora internationella intresset.
För att skapa något unikt och attraktivt, något som kan förtjäna beteckningen ”excellent”, gäller det att våga språnget från det lokala till globala, från GlashusETT till ett globalt Glashus, att gå från ”Stad i världen” till ”Världens städer” – eller ”Cities of the World” för att sticka ut hakan.
Den skulle innehålla permanenta utställningar om Hammarby Sjöstad och om Stockholm som miljöstad. Därutöver bör det finnas plats för tillfälliga utställningar om olika städer i världen, för planerare och byggare som vill åstadkomma nya språng i utvecklingen av staden som boplats, arbetsplats och aktivitetsplats och som vill skapa uppmärksamhet och föra ut sina idéer och initiativ till en internationell diskussion. Här ska man kunna göra digitala besök i världens städer och uppleva dem, interagera med dem och bli inspirerad till besök.
Här bör det också finnas utställningar om den nya tekniken för framtidens stad, dvs allt det som behövs för att bidra till den stora omställningen som vi har framför oss (”from fossil technologies to low low carbon technologies”) – integrationen av husbyggnad, transportsystem, energiförsörjning och avfallshantering i en grundläggande plan för en ny stad. Det ska kunna bli en mötesplats mellan företag, som kan tillhandahålla den mest avancerade tekniken och alla stadsplanerar, beslutsfattare, byggare och underleverantörer som söker nya lösningar.
En utställning kan också innehålla ett kunskapscentrum – ett samarbete mellan universitet och högskolor, företag, planerare och beslutsfattare – för att skapa syntes mellan ny kunskap och för att göra ny kunskap tillgänglig.
Så gick våra diskussioner – så långt var det ganska lätt och självklart. Men sen kommer de svåra frågorna. Finns det plats för ett stort besökscentrum, ett ”Cities of the World”, i en stadsdel som redan är så hårt exploaterad att det är svårt att få in skolor och förskolor? Och hur ska en sådan verksamhet finansieras, när man betänker att GlashusETT, detta framgångsrika kunskapscentrum, tvingas leva på ettåriga kontrakt och med en osäker framtid?
Mårtensdal eller det gamla industriområdet vid Skanstullsbron skulle kunna vara tänkbara områden. Men där har man redan kommit långt i planeringen av andra verksamheter. Kommer det att bli plats vid Hammarby Fabriksväg? Eller skulle en överdäckning av Södra länken kunna ge utrymme för en besöksanläggning? Och hur gör man en sådan verksamhet ekonomiskt bärkraftig? Det lär inte gå att få Stockholms stad att finansiera en sådan verksamhet.
Där befinner vi oss i dag i diskussionerna. En stor vision – och några små hinder som ska undanröjas. Det är utmaningen att klara av dessa hinder i god tid till 2020!
Allan Larsson/SJÖSTADSBLADET
TYCK TILL OM ARTIKELN
TIPS lämnas till tips@sjostadsbladet.se eller tipsa Sjöstadsbladet: SMS/MMS: 07200 18 177
HAMMARBY SJÖSTADS EGEN TIDNING I VI ÄR STÖRST PÅ NYHETER OCH INFORMATION
Vi tog hjälp av Familjebostäder som har sitt huvudkontor här i Hammarby Sjöstad.
Sedan 2007 har Familjebostäder, precis som de andra kommunägda bostadsbolagen i Stockholm, haft i uppdrag att göra det möjligt för våra hyresgäster att ombilda till bostadsrätt.
Kan vem som helst ombilda till bostadsrätt?
Intresset har varit stort och för ett par år sedan infördes ett stopp för vidare ombildningar i innerstan. Från sommaren 2011 kommer möjligheterna att ombilda att begränsas ytterligare till vissa områden, berättar Mia Wester Carlsson, Kommunikatör och pressansvarig hos Familjebostäder.
En ombildning kan bara ske på hyresgästernas initiativ. Som hyresvärd är vi mycket noga med att allt går riktigt till så att våra hyresgäster ska känna sig trygga. Vi följer tydliga och gemensamma riktlinjer för de kommunägda bostadsbolagen genom hela ombildningsprocessen.
Hur går det till?
För att en fastighet ska kunna ombildas måste hyresgästerna i ett hus först bilda en bostadsrättsförening som registreras hos bolagsverket. Föreningen skickar, genom sin styrelseordförande eller ett ombud, in en intresseanmälan till Familjebostäder om att ombilda. Ett oberoende värderingsföretag gör då en värdering av fastigheten. För att en värdering ska göras krävs att minst 40 procent av de boende i en ytterstadsfastighet eller 67 procent av de boende i en innerstadsfastighet är intresserade.
När värdering har gjorts är det Familjebostäders styrelse som beslutar om bostadsrättsföreningen ska erbjudas att köpa fastigheten. De får i så fall köpa till ett fast pris utifrån värderingen.
I och med att en fastighet är under ombildning inleder inte Familjebostäder några större renoveringar, exempelvis stambyten, i fastigheten. Givetvis utförs akuta åtgärder och sådant som är nödvändigt för att fastighetens skick inte ska försämras. Större renoveringsprojekt inleds dock inte eftersom fastigheten säljs i befintligt skick. Det är samma princip som vid alla andra bostads- och fastighetsförsäljningar. I besiktningsprotokollet framgår dock alltid vilka eventuella åtgärder som behövs göras på kort och lång sikt.
En bostadsrättsförening som fått erbjudande om att köpa har normalt tre månader på sig att tacka ja eller nej. Betänketiden kan förlängas med ytterligare tre månader till totalt sex månader. Bostadsrättsföreningen håller en stämma där medlemmarna röstar om att köpa fastigheten. För att få köpa krävs att minst två tredjedelar (ca 67 procent) röstar ja. Om stämman röstar ja till köp kan fastigheten ombildas till bostadsrättsförening.
Hur får hyresgästerna information om ombildningen?
Från det att bostadsrättsföreningen har skickat in sin intresseanmälan har Familjebostäder den fortsatta kontakten med bostadsrättföreningens ordförande eller ombud. Bostadsrättsföreningen informerar i sin tur hyresgästerna i fastigheten.
Familjebostäder har information om ombildningar på sin hemsida och man också kontakta Bilda Bostad – ett informationsprojekt inom Stockholms stad. Förutom en webbplats med information kring bostadsrättsombildningar har de också telefontjänst dit man kan ringa och ställa frågor.
Jonny Bothin/SJÖSTADSBLADET
TYCK TILL OM ARTIKELN
TIPS lämnas till tips@sjostadsbladet.se eller tipsa Sjöstadsbladet: SMS/MMS: 07200 18 177
HAMMARBY SJÖSTADS EGEN TIDNING I VI ÄR STÖRST PÅ NYHETER OCH INFORMATION
