Så kan hållbarheten på nya bostäder bli bättre

Nybyggda bostäder blir förr eller senare bostadsrätter. Priserna stiger och bostadskonsumentens vetskap om vad man köper begränsar sig vanligtvis till läge och
kosmetik. Det är dags för nya spelregler. Bostadsproducenterna borde ta ett större och seriösare ansvar för sina produkter och gärna i samråd med representanter för blivande borättsinnehavare .

Byggfelen måste bli mer undantag än regel.

Orsaken till missarna finns inte bara på byggplatsen utan i minst lika stor utsträckning i projekteringsskedet. Arkitekter, konstruktörer, installationstekniker ska på kort
tid upprätta handlingar inför byggstarten. Ekonomiska ramar styr i stor utsträckning utformning och tekniska lösningar i planerings- och produktionsskedet.
Tidspressen medför ofta att man i projekteringsfasen binder upp byggnadens utformning för tidigt. Installationsprojektörerna kommer då in i ett allt för sent skede och tvingas pressa in ledningar och teknisk utrustning i små och trånga utrymmen som inte kan säljas eller hyras ut. Med kort byggtid är det nästan omöjligt rätta till projekteringsmissar under själva byggprocessen. Byggnadsdelar och installationskomponenter är då redan beställda. Även om en avvikelse från ursprungsritningarna är väl motiverad för byggnadens funktion och kvalitet på lång sikt så sker sällan sådan korrigeringar på grund av tidplanen och produktionsekonomiska.

”Tid är pengar”

I det korta perspektivet. För husägaren blir det framöver en onödig och oförutsedd kostnad. Hur kan det bli bättre? Gemensamma mål måste skapas som innebär fördelar för alla parter. Baskravet är att bostadsbyggnader produceras med lång hållbarhet i grundläggning, stomme samt lättåtkomliga installationer. Begreppet Hållbart skall inte
förväxlas med ”bäst före” även om verkar så när det gäller vissa byggnadsdelar. Hållbart är synonymt med låg miljöbelastning och låga driftkostnader. Räcker det med
att kunden/bostadskonsumenten ställer högre krav? Nej, men det är ett steg i rätt riktning.

Garantitiderna är allt för korta.
Livslängden på byggdelar och installationer är eller åtminstone bör vara betydligt längre förutsatt att rätt kvalitet/hållbarhet valts samt att monteringen utförs fackmässigt. Grund och stomme bör väl hålla huset ekonomiska livslängd, 50 år, eller vad tycker konstruktörerna och byggmästarna?

För övriga byggdelar och installationer kan en fallande skala tillämpas (se figur).
Beställare/byggherre och byggmästare tillhör ofta samma koncern vid uppförande av bostadsrätter. Blivande bostadsrättsinnehavaren representeras
inledningsvis av byggherren/byggmästaren i en interimistisk styrelse. Vem bevakar då kvalitet och hållbarhet? Knappast kvalitetsansvarig
som inte sällan är anställd inom koncernen. Varför inte inrätta en ny funktion som i större utsträckning bevakar de blivande bostadsrättsinnehavarnas
intressen. Räcker det med F-skattebevis för att titulera sig byggmästare? Jo, men någon mästare blir man inte utan erfarenhet och kunskap. Utan erforderlig
kompetens hos byggmästaren och platschefen ökar risken för byggfel.

Idag kan vem som helst uppträda som byggmästare.
Inför en certifiering av ansvarig byggmästare/entreprenör. Det räcker inte med en teknisk och/eller ekonomisk grundutbildning för att ansvara för en
byggprocess. Byggmästarcertifiering bör kunna utformas som en påbyggnadskurs inom KTH/byggvetenskap.

Har Stockholms stad någon koll på bostadsproduktionen?
Jo, man styr planläggning, markförsäljning/upplåtelser, byggrätter mm. Men det räcker inte för en seriös bostadspolitik. Staden har i allt större utsträckning avhänt
sig insynen och kontrollen över husbyggen i privat regi. I flera bostadsrättsföreningar uppdagas allt för många byggfel efter godkänd slutbesiktning. Det tar ofta lång tid att klarlägga det ekonomiska ansvaret. På grund av bristfällig insyn och begränsad oberoende kontroll slutar många tvister i förlikning där bostadsrättsföreningen inte
sällan drar det kortaste strået. Det finns många skäl för staden att förbättra sitt ansvar för samt verka för att bostadsproduktionen uppfyller den hållbarhet
och kvalitet som förväntas.

Återinför den tidigare myndighetsrollen byggnadsinspektör
För kontroll av byggprojektens överensstämmelse med gällande planer, att riktlinjer försäkra och robusta konstruktioner efterlevs mm. Ansvar för konstruktioner och skyddsutrustning ska fortfarande ligga hos byggherrarna. Varför vill man sänka produktionskostnaderna? Naturligtvis blir det en bättre affär för det byggande bolaget men knappast för borättsinnehavaren. Vet alla aktörer att förvaltningsskedet är ca 50 gånger längre än byggprocessen? Visst, men vem räknar med att kostnaderna
för förvaltning är många gånger dyrare än produktionskostnaden? Även om byggnaden teoretiskt uppfyller normerna för uppvärmningsenergi per kvadratmeter
bostadsyta så tillkommer osäkra livslängder på olika byggdelar -och installationer. När bostadsrättsföreningen övertar byggnaden bör en förvaltningscertifiering överlämnas. Innehållet bör förutom beräknad uppvärmningsenergi specificera driftkostnader (indexerade) för löpande och planerat underhåll i 25 år.
Kom igen Stockholms stad, bostadsproducenter och blivande borättsinnehavare. Medverka till en förändring genom skärpta krav, förbättrad planering, minimera
onödiga byggfel och fram för allt, bygg hållbart för framtiden!

Åke Etsmar, etsmar@telia.com
Samhällsanalytiker, oberoende skribent

5 punkter

Dessa fem gemensamma
mål förbättrar hållbarheten
på nyproducerade bostäder.
Bygg med hög kvalitet!
Förläng garantitiderna till
rimliga hållbarhetskrav.
Bevaka borättens
intressen!
Inrätta en funktion som
ersätter kvalitetsansvarig.
Sålla bort oseriösa
byggare!
Inför byggmästarcertifiering.
Bygg förvaltningsvänligt!
Kräv förvaltningscertifiering
för drift och underhåll.
Staden, ta kontrollen
över produktionen!
Återbesätt tjänsten byggnadsinspektör.

TYCK TILL OM ARTIKELN

TIPS lämnas till tips@sjostadsbladet.se eller tipsa Sjöstadsbladet: SMS/MMS: 07200 18 177

Tillbaka till Förstasidan

HAMMARBY SJÖSTADS EGEN TIDNING I VI ÄR STÖRST PÅ NYHETER OCH INFORMATION