Dags att ställa om klockan i helgen

Så är det dags igen. Natten mot söndag vrider vi tillbaka klockan en timme. Då kan vi sova, festa eller göra något annat en stund extra när Sverige och resten av EU byter till vintertid.

Det kan kännas tungt när höstmörkret redan förkortar våra dagar och vi nu också skiftar till det som sedan 1870-talet officiellt kallas normaltid. Det blir ljust tidigare på morgnarna men mörkret faller tidigare på eftermiddagen. En tröst är att kroppen normalt anpassar sig snabbt till den nya tiden.
Man kan också betänka att sommartiden faktiskt pågått i sju månader. Och om sju veckor, den 22 december, vänder det. Då blir dagarna ljusare och ljusare.
Det finns de som anser att det borde vara sommartid året om. Men ett skäl till att man vrider klockan på senhösten är att det på vintern, när dagarna är korta, är som viktigast att det är ljust vid tolvtiden när solen står i söder. På sommaren när det är ljust större delen av dygnet är det inte så noga med det.
Länge ställde de europeiska länderna om klockorna efter egna huvuden. Då var det fullt sjå att hålla koll på vad klockan var i olika länder. Men till slut slog EU näven i bordet och beslutade att klockorna skulle ställas om samtidigt i hela unionen.

Information om Båtbyggargatan i Hammarby Sjöstad

Och så var det dags för Hammarby Sjöstad ´s nya Restaurang Hemma hos Kaj att slå upp portarna på riktigt;

Elke Fagerudd, Timo Fagerudd

- Jätteskoj att vara här Kaj, det här har du gjort bra!

Jad Marouf, Emma Magnusson

- Skickar kärlek till Kaj

Daniel, Lisen

- Vill du vara med och kramas Kaj? Tack för att vi fick komma och vara med på stora festen

Sambadansarna; Fanna Ndow, Francia Östlund

– Önskar Kaj lycka till från Brazilien

Elin Karlsson, David Persson

– Lycka till Kaj, här på kajen!

Patrik Levén, Kristina Dalén, Henrik Stranneheim

Kristina hälsar till kaj:

– Grym kväll!

Mia Nidesjö, Alexander Mojsiejuk

- Tack för att vi fick komma, Kaj har ett väldigt trevligt hem.

Mary Malmström, Martina, Niklas Ricaforte, Betul Dalén, Fredrik Dalén, Oliver Ramos

En hälsning till Kaj?

– Oliver: Trevligt hus!

– Betul: Vi tror på dig, mycket trevlig tillställning.

Janne Lastikka

Jannes kompis Legenden hälsar att Kaj är bäst

Alexander Westergård, Olle Sjöström

En hälsning till Kaj?

– Vi kommer tillbaka! Tjockishjärta gillar!

Monica Lindgren, Veronica Friberg, Jonas Friberg, Janne Forsberg, Leif Friberg

Vad tycker ni om stället?

Monica: Det är superbra, och goda drinkar

Veronica: Fantastisk inredning! Det är väldigt personligt

Jonas: Kaj är Kung!

Janne: Cool inredning

Niklas Gyllingmark, Charlotte, Ann Östlund, Anna Christell

En hälsning till Kaj:

Niklas: Det är väldigt bra här, och hoppas att du har det bra på semestern!

Charlotte: Hoppas att du har det bra, vi saknar dig!

Ann: Tack för att du lånar ut din våning medans du handlar fez-hattar!

Anna: Välkommen grannen, förlåt att jag glömde flytt-gröten!

Sara, Evelina

- Vi ses på Halloweenfesten Kaj!

Marianne Liljefelt, Matilda Praesto

En hälsning till Kaj:

– Lycka till, på återseende!

Susanne Karlsson, Petra, Nicke Lilltroll, Natalie Berron, Henrik Gustafsson

Hur känner du Kaj?

Susanne: Jag vet inte, men jag är kär

En hälsning till Kaj?

Nicke: Hoppas du har en bra och solig semester

Natalie: Gillar Kajs initiativ med en restaurang i Sjöstaden, jag är redan stammis

Beatrice Grenedal, Madeleine Brolin

En hälsning till Kaj:

– Ser fram emot att träffa dig, vi har hört att du är alla kvinnors dröm. Tack för en magisk afton!

Shakeel, Bessy, Kenneth

Kaj´s vän och hus- DJ

- Skön stämning precis som utlovat käre vän! Jag ser fram emot att komma tillbaka till nyårsnatten och lira bara het, het musik!

Jonas Fallander, Martin Lindroth, Johan Hansson

Jonas: Trodde aldrig att kajhuset skulle hinna bli färdigt tills öppningen – IMPONERNADE! jättekul att vara här Kaj, vi har en toppenkväll

Chant Askar, Yousef Luca

Hur har ni hittat hit?

– Vi jobbar brevid, har käkat här fem dagar i sträck nu. Det är skit fint, vi hade inte förväntat oss att det skulle bli klart så snabbt.

Richard Man, Peter Lindkvist

Vad tycker ni om stället?

– Det är fint, vi är glatt överraskade. Vi hade inga förväntingar när vi kom ut hit, men blev glatt överraskade över hur fint det blivit

Marie Unefeldt, Dennis Karlsson, Yumi Stahl

Vill ni hälsa något till Kaj?

– Lycka till!

FOTO// Mikaela Baggström

TYCK TILL OM ARTIKELN

TIPS lämnas till tips@sjostadsbladet.se eller tipsa Sjöstadsbladet: SMS/MMS: 07200 18 177

Tillbaka till Förstasidan

HAMMARBY SJÖSTADS EGEN TIDNING I VI ÄR STÖRST PÅ NYHETER OCH INFORMATION

Det är bra att Allan Larsson på Sjöstadsbladet engagerar sig i Sjöstadens utveckling. Förslaget om att använda Hammarbybacken året runt pekar framåt. Bra kan bli bättre. Allan Larsson har i år ”levererat” en jätteinvestering till Lund (den så kallade ESS) så det han föreslår kan kanske också det bli verklighet.

Nedan dock ett förslag till en kraftig utvidgning av hans förslag.

När vi talar om Sjöstadens förtjänster så hänvisar vi ofta till Nackareservatet, som ju ”ligger så nära”. Alla mäklare reklamerar med reservatet när det skall säljas lägenheter. Detta är i princip sant, men man har i praktiken svårt att hitta ingångarna till detta område och reservatet ser dessutom till stor del ser ut som
svenska reservat präglar se ut, det vill säga snårigt och igenslyat. Hur skulle då reservatet kunna se ut? När jag diskuterar detta med mina grannar så brukar jag hänvisa
till hur Djurgården ser ut. Där har vi ett ”naturområde” som ligger kloss intill bebyggelse, men det skapades under en tid då vi fortfarande byggde parker till borgerskapets förnöjelse. Som den Malmöpåg jag ursprungligen är så vet jag att man där vid 1800-talets slut (då man verkligen inte hade särskilt mycket pengar) anlade centralt belägna parker som nu är dyrt hållna skatter för stadens invånare.

Öppna/Använd Nackareservatet!”

Vi har – tycker jag – förlorat förmågan att möblera vår omgivning på ett behagfullt sätt. Den direkta anledningen till detta inlägg är ju Sjöstaden, men om man tar en promenad kring andra söderförorter så är det mera regel än undantag att ”naturen” börjar ca tio meter från sista huset. Jag sätter ”naturen” inom citattecken då den oftast har samma karakteristika som Nackareservatet, det vill säga snårigt och igenslyad (kompletterat med lite skrot, som råkat hamna fel). Detta återspeglar
väl främst fantasilöshet men också en (förståelig) omvårdnad av den kommunala ekonomin. Men under de senaste årtiondena har vi dessutom också fått en miljörörelse, som vill att natur skall vara naturlig för att riktigt räknas, vilket de facto ofta har inneburit att den inte skall vårdas. Själv har jag några fönster ut mot Ekbacken, som ju finns därför att man där hittade några sällsynta läderskalbaggar. Ekbacken finns alltså kvar av detta skäl, inte för att människor blir glada när de upplever ekarnas väldiga kronor.

Jag menar alltså att vi behöver ett nytt synsätt på natur i närheten av bebyggelse. Det är alltså löjligt att investera 20 miljarder i Sjöstaden och sedan påstå att man inte har pengar till rimliga parker i närheten, som väl skulle kosta några procent av de medel som redan investerats i byggnader och infrastruktur. (Och där dessutom den ökade attraktiviteten kraftigt skulle öka värdet på dessa bostäder.) Och i Sjöstaden är det extra löjligt då vi egentligen redan har denna park – vad som krävs är röjning
och anläggande av lite promenadvägar. Med rimliga ambitioner så skulle detta dessutom endast motsvara några procent av reservatets yta.

Strykningskandidat: En liten utvikning:

För förfärligt länge sedan deltog jag i skrivandet av en liten bok för kommunala planerare som handlade om hur man skall planera för friluftsliv. Jag studerade i detta
sammanhang hur amerikanarna jobbade med dessa frågor och såg hur man i USA väldigt ambitiöst arbetade för att öka tillgängligheten till naturområden också för icke naturmänniskor. Det var balansen mellan ”användning” och ”skydd” som var central för dem. Helt i enlighet med namnet så domineras Sjöstadens framsida av
kajer, bryggor och vassruggar. Och så har vi den välsignade färjan till den stora staden. Men vår baksida är i praktiken just bara en baksida. Det hade inte behövt vara så. Alla goda krafter bör alltså arbeta för att Sjöstaden också skall kunna bli en parkstad, ungefär som Östermalm.

Gösta Oscarsson
Sickla Kanalgata 81

TYCK TILL OM ARTIKELN

TIPS lämnas till tips@sjostadsbladet.se eller tipsa Sjöstadsbladet: SMS/MMS: 07200 18 177

Tillbaka till Förstasidan

HAMMARBY SJÖSTADS EGEN TIDNING I VI ÄR STÖRST PÅ NYHETER OCH INFORMATION

Hammarby Sjöstad har fått både nationellt och internationellt erkännande tack vare sin unika miljöprofilering och sin vackra stadsbild. Folk vallfärdar hit från världen, allt ifrån amerikanska miljöforskare som vill se denna fantastiska stadsdel med egna ögon till fisförnäma östermalmspensionärer som bara vill ha en nypa luft och fin sjöutsikt. Men hur många känner egentligen till historien bakom Sjöstaden?
Efter långa och svåra mödor har jag äntligen fått fram dessa intressanta historiska dokument. Genom mörka skogar och över höga berg har jag kämpat för att äntligen kunna berätta den oförtäljda historien bakom Stockholms vackraste stadsdel, Hammarby Sjöstad.

Den första noteringen av Hammarby Sjöstadsområdet är faktiskt så gammal som från 1436. Då omnämns Sickla som ”Sicklona”, vilket någon smartare människa har kommit fram till betyder ungefär träskmark. Som bostad har arkeologerna kommit fram till att Sickla använts redan på vikingatiden. I mitten av 1500-talet, under allas vår älskade Gustav Vasas regeringstid, kom Sicklaön att ges till Danvikens hospital. Anledningen var att kungen helt enkelt tröttnat på den förfärliga stank och smuts som kom från hospitalet, vilket just då låg på Helgeandsholmen i Stockholm. Gustav Vasa önskade alltså flytta hospitalet till en mer avlägsen plats. I ett brev till stadens borgare skrev han så här:
”Det kommer en mäktig ond stank i hela staden av den där spetalen på Gråmunkeholmen, och det vatten, som löper där omkring och som de sjuka vaska sig och sina befläckade kläder i, dras av strömmen omkring slottet och hela staden. Därför vilja vi äntligen med det första ha samma spetal till Danviken, och för den skull ha vi nu låtit försträcka förmyndarna i spetalen 400 mark örtugar till att börja bygget med. Och är vår vilja att dessa förmyndare förmanas att nu i vinter skaffa sig timmer och annan nödtorft och strax på föråret med all flit gripa sig bygget an.”

Trots kungens ilskna brev dröjde ett par år innan själva flytten till det så kallade Danviken faktiskt skedde. För att finansiera det nyflyttade hospitalet skänkte kungen kronohemmanen Duvnäs, Järla, Hammarby, Skuru och Sickla till hospitalet. Under 1600-talet växte en rad olika industrier upp på stränderna runt Hammarby sjö, bland annat färgerier och en krutfabrik. Denna sorts inrättningar hade tidigare legat på Söder, men eftersom det inte bara var Gustav Vasa som ogillade stank och smuts så rörde sig dessa allt eftersom längre ut från staden. En s.k. gentrifikation skedde av de gamla industriområdena på Söder. För att fortsätta vår historielektion;
de rikare stockholmarna började under mitten av 1850-talet att roa sig med sommarstugor, och i och med byggandet av Saltsjöbanan 1894 gick utvecklingen allt snabbare. Lite kuriosa är att tanken på en ny stadsdel vid Hammarby sjö inte är så ny som de tjusiga toppmoderna lägenheterna vittnar om. Redan 1866 la
vår stora arkitekt Albert Lindhagen fram planer på en stadsdel vid norra Hammarby-hamnen, men bristen på kapital sköt hans planer i sank.

Vi hoppar ett århundrade och ett halv fram i tiden. Någon gång kring mitten av förra seklet, runt 1950, började Stockholm byggas ut längs tunnelbanelinjerna. Man tänkte över markanvändningen och många grönområden blev till små förorter. Men i och med byggandet av det som vi i min lilla bekantskapskrets refererar
till som ”hoodet” (låt er inte förvillas, jag har aldrig bott utanför tullarna!), i folklig mun även kallat Skarpnäck, blev färdigbyggt i slutet av 80-talet hade Stockholm slut på obebyggd mark. Bara för att staden hade slut på mark betydde det inte folk huxflux blev ointresserade av Stockholm, nej, urbaniseringen ökade stadigt och än
en gång fick Stockholm göra en gentrifiering av platser där hamnar och gamla industrier tidigare legat, för att istället nu satsa på bostäder.

Nu börjar vår historielektion närma sig min egen generations historia (nej, inte Generation X utan generation A!). 1991 lade Stockholms stadsbyggnadskontor
fram planer på att bebygga området kring Hammarby sjö. Det var den nyligen avlidne stadsplaneraren och arkitekten Jan Inghe Hagström som ledde arbetet, och en
av grundvisionerna var att vattenspegeln skulle vara märkbar överallt. Hagström anses vara lite av en fader till staden och idag är en av de vackraste platserna i stadsdelen uppkallad efter honom, ”Inghe Hagströmstorg”. Inghe-Hagström har tidigare varit med och skapat bl.a. Södra stationsområdet i Stockholm.

De miljöplaner som Hammarby Sjöstad idag är så kända för var egentligen inte med i planeringen från början (i alla fall inte i den skala som idag). Det var först när  Stockholm bestämde sig för att kandidera till OS 2004, med Hammarby Sjöstad som OS-by som miljöplanerna förstärktes. Nu fick Stockholm tyvärr inte OS, utan förlorade mot Aten (jag tror att detta var ungefär samtidigt som den lite speciella individen med lagerkrans om huvudet, mantel med motivet ”OS i Aten 2004” och gärna en maltdryck i näven började florera runt om i Stockholms lokaltrafik) men miljöplanerna hade fått starkt fäste och arbetet fortsatte.

Idag är Hammarby Sjöstad Stockholms stora miljösatsning, men frågan är hur länge detta kommer gälla när Norra djurgårdsstaden nu är på G.

Arvid Isaksson – SJÖSTADSBLADET

TYCK TILL OM ARTIKELN

TIPS lämnas till tips@sjostadsbladet.se eller tipsa Sjöstadsbladet: SMS/MMS: 07200 18 177

Tillbaka till Förstasidan

HAMMARBY SJÖSTADS EGEN TIDNING I VI ÄR STÖRST PÅ NYHETER OCH INFORMATION

Luma bibliotek flyttar

Luma bibliotek flyttar till större lokaler tillsammans med Bistro Sjöstad. Det blev för dyrt att renovera huset bredvid till biblioteket som det var tänkt tidigare. Den nya lokalen är större men inte lika lättillgänglig. För närvarande är Luma bibliotek alldeles för litet för invånarna i Hammarby Sjöstad. Biblioteket ligger nära vattnet, vid
kajpromenaden. Biblioteket öppnades 2003 och i lokalerna finns det även en restaurang som heter Bistro Sjöstad. De boende uppskattar biblioteket och beskriver det mer som än mötesplats än ett bibliotek. Det finns mycket barnböcker och de många barnen skapar en livfull stämning.

Albert Lindqvist jobbar på Bistro Sjöstad och han menar att kombinationen bibliotek och Bistro är något de båda verksamheterna tjänar på. Han ser positivt på att Bistro Sjöstad följer med när biblioteket byter lokaler. Planerna är att biblioteket ska bli ett bostadshus och att biblioteket ska flytta till en gammal fabrikslokal.
Två bibliotekarier på Luma bibliotek är både positiva och negativa till flytten. Biblioteket behöver större lokaler men de nya lokalerna ligger inte lika tillgängligt för att båten inte stannar lika nära. Som det är nu ligger biblioteket precis där Hammarby Sjöstadsbåten stannar.

De nya lokalerna ligger inte lika centralt i Hammarby Sjöstad. Samtidigt så säger den ena bibliotekarien att de behöver större lokaler eftersom barnavdelningen och
vuxenavdelningen går in i varandra. Det gör det svårt att få läsro men samtidigt är det en av sakerna Albert gillar med biblioteket. ”Det är inte lika stelt som ett vanligt bibliotek, det är mer som en mötesplats.” säger Albert Lindquist.

Oavsett läsro kontra livfullhet så behöver biblioteket större utrymme för att kunna tillhandahålla fler böcker. Som det är nu så finns det väldigt mycket barnböcker, en lek-och-myshörna, ljudböcker för barn och barnfilmer. Med det nya biblioteket ska barnavdelningen bli större, vilket är positivt eftersom det finns så mycket barnfamiljer i Hammarby Sjöstad. Enligt Svensk biblioteksförening anser 91 % av svenskarna att bibliotek är viktiga för att samhället ska fungera.

Hammarby Sjöstad växer och då behöver även deras bibliotek växa. Det behövs ett välfungerande bibliotek i Sjöstaden för att uppmuntra till läsning bland de många barnen och för att det anses vara viktigt.

Flytten kommer att äga rum i slutet av 2010 och till dess så måste det informeras ordentligt om var det nya biblioteket kommer att ligga. Det är viktigt så att den nya lokalens mindre centrala läge inte gör att färre sjöstadsbor hittar dit, säger personalen på biblioteket.

Ingrid Ardelius – SJÖSTADSBLADET

TYCK TILL OM ARTIKELN

TIPS lämnas till tips@sjostadsbladet.se eller tipsa Sjöstadsbladet: SMS/MMS: 07200 18 177

Tillbaka till Förstasidan

HAMMARBY SJÖSTADS EGEN TIDNING I VI ÄR STÖRST PÅ NYHETER OCH INFORMATION

Hammarby Sjöstad ska vara en stadsdel med miljöfokus. Vem ansvarar för detta?

Hammarby Sjöstad ska vara en stadsdel med miljöfokus. Vem ansvarar för detta? Kommunen, som bidragit med alldeles för små och få papperskorgar; Fastighetsägarna, som inte har soptömning tillräckligt ofta och märker upp återvinningsrummen dåligt; De boende, som bara lämnar sitt skräp på marken, både kring picknickplatser och sopnedkast. Skärpning krävs från alla håll, tycker Johan Hagberg.

En helt vanlig dag när jag går ut med soporna möts jag av ett berg med soppåsar som står runt sopnedkastet. Efter att ha insett att röret är fullt går jag till de andra nedkasten på vår gård, där det går alldeles utmärkt att få plats med sopor. Min undra är om folk vill att vi ska få hit råttor, och de kanske vill att måsarna ska ha ett rejält smörgåsbord. För, det kan väl inte vara så att folk bara är lata och inte orkar gå några extra meter.

Nu är jag inte insatt i hur tekniken funkar, men våra soprör ska vara anslutna till den centrala sopsugen. Hur kan det då bli stopp? Måste fastighetsägaren beställa
sugning, och varför görs det i så fall inte tillräckligt ofta? Jag har sett en lapp vid sopnedkasten i en annan fastighet, där man manar till att låta bli att lämna soporna utanför, då vi inte vill att råttor och kråkor ska äta av dem.

Återvinningsrummen är en historia för sig själva. Varje gång jag kommer ner dit är det någon som uppenbarligen inte är läskunnig. I lådan för kartong är det oftast mer saker som inte är kartong, jämfört med vad som är kartong. Är folk verkligen så tröga? Visserligen är det riktigt dåligt uppmärkt i vårt återvinningsrum, men man måste väl kunna begära att vuxna människor ska tänka själva. Eller har de bara extrem otur när de tänker. Ett annat exempel är den person som har ställt ett bilbatteri, ganska
rakt under skylten som meddelar att bilbatterier inte får lämnas där. Är det en protesthandling?

I grovsopsrummet passar folk istället på att lägga hushållssopor. I sommar har vi haft en fantastisk picknicksommar, och här märker man hur kommunen har feldimensionerat papperskorgarna. Trädäcket vid Sickla Udde är en perfekt picknickplats, och det måste ha funnits en sån tanke bakom byggandet av det. Varför har man då envisats med att bara ha 4 papperskorgar, och då även valt en minimal modell? Dessa blir överfulla väldigt tidigt. Här hade dock kommunen haft lite tur i oturen. De stora blomlådorna som stod på däcket hade man av någon outgrundlig anledning valt att inte fylla med jord och blommor. Där tog dock Sjöstadsborna saken i egna händer och fyllde dem med skräp. Nu har dock kommunen löst det problemet genom att ta bort blomlådorna.

Här är dock SL ett föredöme. Vid hållplatsen Sickla Udde finns 6 stycken papperskorgar, och dessa är stora, och nästan alltid tomma. Detta beror på att folk är så lata och dumma att de väljer att lämna soporna utanför de fulla papperskorgarna. Sjöstadsbor, jag vädjar till er att ta hand om soporna. Är en papperskorg full, ta med skräpet tills ni hittar en med plats i, eller ta med skräpet hem. Ställ inte bara soporna utanför ett tomt soprör, kolla om något av de andra på gården har plats i sig. Läs i återvinningsrummen innan ni slänger saker av slentrian. Om vi ska kunna kalla oss miljöstadsdel, då måste även vi boende ta vårt ansvar.

Johan Hagberg – Sjöstadsbladet

TYCK TILL OM ARTIKELN

TIPS lämnas till tips@sjostadsbladet.se eller tipsa Sjöstadsbladet: SMS/MMS: 07200 18 177

Tillbaka till Förstasidan

HAMMARBY SJÖSTADS EGEN TIDNING I VI ÄR STÖRST PÅ NYHETER OCH INFORMATION

Stadsdelen trafikplanerarna glömde

Alla partier pratar om att vattenvägarna måste utnyttjas på bästa sätt. Görs detta i Sjöstaden? Hur underlättar det för folk att vara utan bil när en busshållplats vid Sickla Handelsplats dras in? Hammarby Sjöstad är en stadsdel med stark miljöprofil, då borde kollektivtrafiken förbättras så att färre tar bilen. Detta och mer funderar Johan Hagberg på.

Jag läste härom veckan att båttrafiken in till City ska acceptera SL-kortet som giltigt färdbevis. Strålande tanke, tänkte jag, fram till dess att jag läste fortsättning på notisen, där det stod att detta var en försöksverksamhet som skulle gälla från södra Lidingö in till Slussen, via SaltsjöQvarn, året runt. Vi har visserligen gratis båtförbindelse året runt, men den går bara mellan Barnängsbryggan och Luma. Den båt vi har som går hela vägen in till City, den går bara under sommarmånaderna och är avgiftsbelagd. Av ren livskvalitet är jag dock redo att betala för ett klippkort på Emelie (båten in till Nybrokajen), men jag ser inte varför vi i Sjöstaden inte ska få ha en året-runt-gående båt in till City eller Slussen, framförallt inte då detta skulle avlasta bussar och tvärbana. Efter att ha åkt båt på morgnarna under sommarmånaderna kan jag även säga att det höjer livskvalitén att sitta på däck med kaffe och morgontidning. Ressel ska ha en eloge för sin trevliga personal, men om konkurrens skulle ge tätare trafik, då skulle jag välkomna även konkurrenten. Ett ökat båtpendlande skulle även bidra till att höja Sjöstadens miljöprofil.

För några helger sen var vi i Sickla Handelskvarter för att storhandla. Vi kom därifrån med några rejält stora kassar, och hade kollat upp en buss (74) som skulle passa in, vilket är svårt på helgerna. Döm om vår förvåning när vi kommer fram till busshållplatsen och nummer 74 är bortplockat. Hänvisning till var bussen går ifrån nu finns inte. Med tunga kassar beslöt vi oss för att gå till nästa hållplats, och där hade vi tur att det faktiskt kom en 74 och stannade. Vi frågade chauffören om hållplatsen var flyttad, och var den hade tagit vägen. Det visade sig att hållplatsen var borttagen, och att hållplatsen vid Fredells är den hållplats som ligger närmast Handelskvarteren. Om detta fanns ingen information att finna, varken på SL:s hemsida, eller på den busshållplats där bussen förut stannade. På väg till Sickla stannar dock bussen vid samma plats. Buss 74 har jag tidigare sett lite som ett problembarn. Linjen slutar köras alldeles för tidigt på kvällarna, och helgtrafiken har varit dålig. Jag har tidigare tyckt mig skönja en förbättring, i och med att man faktiskt började med helgtrafik, men med den indragna hållplatsen har man verkligen försämrat servicen för oss som har valt att klara oss utan bil. Det valet borde verkligen uppmuntras i en miljötänkande stadsdel, så det sänder helt fel signaler. För att uppmuntra billösheten bör man istället öka antal turer med buss 74, återinföra hållplatsen vid Sickla Handelskvarter, samt se till att bussen går längre på kvällar och helger. Återigen: Ökad kollektivtrafik hjälper till att skapa en mer miljövänlig profil, samt minskar bilberoendet.

Nattbussar är det väldigt begränsat med, det som är väldigt märkligt är att det inte går någon från Gullmarsplan, vilket skulle kunna vara naturligt, då det är en knutpunkt för bussar och tåg i övrigt, men även den plats där Tvärbanan går ifrån. Ytterligare nattbusslinjer, eller utökad trafik i den befintliga skulle behövas.

Vad gäller Tvärbanan hoppas jag verkligen att den byggs ut så att den går till Slussen, då detta skulle avlasta Gullmarsplan i rusningstrafik. Personligen gör jag allt för att undvika Gullmars, framförallt i rusningen, då mängden människor på perrongerna gör det obehagligt trångt.

Buss 71 är en bra lösning, då denna ger de boende på Sickla Udde möjligheten till en snabb, och direkt, förbindelse till Slussen och Kungsträdgården.

Inför valet läste jag löften från alla partier om hur man ville förbättra kollektivtrafiken. Ett förslag, som jag redan nämnt är att utnyttja vattenvägarna. Ett parti föreslog att den blå linjen skulle byggas ut från Kungsträdgården, och på vägen ut mot Nacka/Värmdö skulle den göra ett stopp i Sjöstaden, troligtvis vid Sickla Udde/Henriksdalskajen. Ytterligare alternativ var att bygga Tvärbanan in till Slussen, och vidare in för att sammanbindas med Cityspårvägen.

Samtliga av dessa förslag tycker jag är bra, och jag hoppas verkligen att det inte bara är tomma löften. Jag kan förstå att en utbyggd tunnelbana och tvärbana tar tid, men båttrafiken borde inte vara svår att få igång. Om jag inte missminner mig föreslog alla partier den lösningen. Ge oss möjlighet att minska bilbundenheten genom att öka våra alternativ till kollektivt resande. Delfinansiera alternativen med biltullarna, om så behövs.

Johan Hageberg – SJÖSTADSBLADET

TYCK TILL OM ARTIKELN

TIPS lämnas till tips@sjostadsbladet.se eller tipsa Sjöstadsbladet: SMS/MMS: 07200 18 177

Tillbaka till Förstasidan

HAMMARBY SJÖSTADS EGEN TIDNING I VI ÄR STÖRST PÅ NYHETER OCH INFORMATION

Krogrecension – RBG bar & grill, Park Inn Hammarby Sjöstad

Matpatrullen slinker in på RBG – restaurangen i gatuplan i Sjöstadens egen skyskrapa. Såhär i oktober lockas Hungrig och Hälsosam av känslan av att vara på weekendresa i Europa, men den här gången får de nöja sig med att avrunda helgen med förhoppning om lite internationell flair på hemmaplan.

En hotellrestaurang kan vara som Aquvavit – ett starkt restaurangkoncept som drar gäster till hotellet den ligger i. Den kan också vara anonym, överprissatt och något som hotellgästerna hamnar på i brist på alternativ i omgivningen.

” Sprängfylld meny”

Känslan av flair är inte påtaglig på Park Inn. Snarare är det avskalat, svalt och lite tomt i lobbyn. En nick  från hovmästaren (eller är det bartendern – vi är inte säkra) och matpatrullen placeras i själva restaurangen, ett stycke ifrån en dansk familj.  Denna kväll är det ganska långt till nästa sällskap i den stora lokalen.

En restaurang som vill fungera ”för alla – alltid” måste  kompromissa. RBG hanterar det genom att presentera en sprängfylld meny som låter det indiska, svenska, amerikanska och italienska köket kämpa om uppmärksamheten.

Menyn ser lovande ut, tycker både Hungrig och Hälsosam och djup dyker bland smårätterna

– RBG:s benämning på sådant som just passar lite närsomhelst. Dessutom finns en mängd hamburgare, grillrätter, pasta och sallader att välja mellan.

Under egen vinjett ryms typiskt svenska rätter: stekt strömming och wallenbergare, med potatismos och lingon. RBG erbjuder ekologiska valmöjligheter bland såväl mat som dryck.  Dessutom urval av rätter med angivet kaloriinnehåll samt flera vegetariska alternativ. Det ger plus i kanten.

” Engelska varvas med ryska och olika svenska dialekter”

Hälsosam väljer tomat- och mozzarellasallad med pesto och rikligt med ruccola. Peston är ett ovanligt men lyckat alternativ till vanlig basilika. Hungrig slår till på en blackened salmon salad.  Halstrad lax på en bädd av ruccola, tomat och gurka, med avocadokräm och tomatsalsa blir som en lättare huvudrätt. Sommarfräscht och rikligt. Båda rätterna är vackert upplagda på restaurangens eget porslin.

Gästerna, antar vi, bor på hotellet.  Engelska varvas med ryska och olika svenska dialekter. Par i olika åldrar, familjer med såväl mindre som äldre barn. Lokalen känns inte särskilt anpassad för små barn, även om såväl barnmeny som barnstolar finns.  En platt-TV står för underhållningen: rockvideor flimrar förbi. Det stör, tycker matpatrullen. Mjuk jazz skulle göra sig bättre.

Hungrig tvekar. Hamburgare eller wallenbergare? Servitrisen rekommenderar hamburgare, som ska vara något av kökets specialitet. Valet faller på en så kallad western burger, med chilimajonnäs.  Hälsosam väljer indiskt: vegetarisk curry madras. Båda blir något besvikna. Hamburgaren är visserligen fräsch, pommesen krispiga och köttet av god kvalitet – men den smakar inte mycket och vi saknar såser som kan göra Heinz-ketchupen sällskap på bordet.

Currygrytan är mustig, baserad på kikärter, rotfrukter och lök, och serveras med basmatiris. Utan smaker som bryter av, till exempel yoghurt eller chutney, blir det lite enahanda. När vi senare tittar på menyn ser vi att den skulle serverats med limeyoghurt. Så dags då.

Vin finns i olika prisklass från både nya och gamla världen. Ölsortimentet är väl avvägt med flera svenska sorter, tjeckiska Starobrno och gotländska Wisby Pils.  Även den som vill avstå alkohol har ett ordentligt urval av alkoholfria alternativ.

Hälsosam, som ogillar söta, mastiga efterrätter, väljer hallonsorbet med färsk frukt. Hungrig har lite mer plats över och beställer en dessert med fyllig vaniljglass, jordgubbar och maräng. Båda är lagom stora för att runda av med.

Prisnivån, då? En trerättersmiddag med dryck och kaffe kan landa klart under tusenlappen. RBG har en lägre prisnivå än flera av sina restaurangkollegor i Sjöstan, och även för en femhundring kan två personer både äta och dricka sig mätta.

När matpatrullen vandrar hemåt funderar vi på vad som saknas för att vi ska återkomma en annan kväll. För hotellgästen är det en fördel med en bred meny och gott om plats. För att locka Sjöstadsborna, däremot, tycker matpatrullen att RBG behöver utveckla personlighet, stämning och spetskvalitet. Vi får prova brunchen nästa gång.

BETYG:

Bemötandet: 3

Maten: 3

Miljön: 2

TYCK TILL OM ARTIKELN

TIPS lämnas till tips@sjostadsbladet.se eller tipsa Sjöstadsbladet: SMS/MMS: 07200 18 177

Tillbaka till Förstasidan

HAMMARBY SJÖSTADS EGEN TIDNING I VI ÄR STÖRST PÅ NYHETER OCH INFORMATION

Hungrig & Hälsosam från Sjöstadsbladet Matpatrull besöker Restaurang Göteborg

I slutet av den ovanligt soliga sommaren 2010 besöker Matpatrullen en av de  krogar  i Sjöstaden som känns både lite lyxig, lokal och samtidigt internationell. Ett ställe dit man kan ta utländska gäster för att njuta av svensk sommar och svensk mat. Eller, en solig kväll, sitta på trädäcket och läppja på ett glas rosé, medan någon lätt stressad fritidsbåtsskeppare lägger till vid bryggan. Faktiskt är det också det svenska som restaurangen fokuserar på. ”Svenska råvaror av hög kvalitet, skulle vara en fin grundsten i våra menyer” står att läsa på hemsidan.

Krogrecension – Restaurang Göteborg, Hammarby Sjöstad.

Denna söndagskväll är Matpatrullen – Hungrig & Hälsosam – barnfria och ser fram emot en lugn middag med oavbrutna samtal. Det verkar övriga gäster också, för några barn syns inte till. Detta är kvällstid inte en krog som känns självklar att ta med barnen till.

” Vi blir  positivt överraskade”

Det finns flera lediga bord och vi väljer ett inomhus, vid de stora fönstren med avkopplande utsikt mot den kvällslugna Sjöstaden. Efter att vid tidigare tillfällen blivit besvikna på bemötandet blir vi positivt överraskade av de unga kyparna som lättsamt tar emot oss. Visst glömmer de tända ljuset vid vårt bord, men det är en detalj i sammanhanget.

Stämningen är avslappnad och både gäster och personal verkar trivas denna kväll. Bröd och vatten ställs fram. Knäckebröd och rån i all ära, men mjukt bröd saknar vi allt.

” Soppan, på tomatbas, är intetsägande och utan sting”

Hälsosam bestämmer sig kvickt – gazpacho  med grillad gambas till förrätt. En stackars gambas tronar på spett – men oj, där har kocken lyckats. Mjäll, smakrik, fräsch. Soppan, på tomatbas, är däremot intetsägande och utan sting. Fler skaldjur, tack! Särskilt sett till priset – 125 kr. Grillad röding med primörer och färskpotatis till  huvudrätt.  Fräscht, somrigt, svenskt. Men vi saknar något som bryter av. Nu blir det lite intetsägande mot slutet. Husets vita vin – en lätt historia – stjäl inte någon uppmärksamhet från maten.

Hungrig väljer såklart något lite matigare. Till förrätt: 3 svenska smaker – gravad lax, gubbröra på kavring och souvas (rökt renkött) med rotfruktscoleslaw samsas på en vacker tallrik. Rekommenderas! Möjligen är gubbröran något salt.  Huvudrätten blir, efter viss tvekan, grillad kalventrecôte med oliver, marinerade kronärtskockor, tomater och ruccola. Två rejäla bitar mört kött, där man kan sakna lite grillkaraktär. Mättande och mustigt, dock. Rödvinsförslaget från kyparen á 106 kr/glas fyllde gommen med både krydda och eftersmak – ett bra val till den fylliga huvudrätten. Varmrätterna serveras på varma tallrikar. Kan tyckas vara en självklarhet men ändå ett plus i kanten.

” Matpatrullen har en trevlig kväll på Göteborg”

Mätta som vi är nöjer vi oss med espresso och en tryffel – garnerad med  jordgubbe – samt hemmagjord sorbet – jordgubb/citron gissar vi. Kyparen konsulterar kocken och det visar sig vara blodapelsin. Fräscht och en perfekt avrundning på middagen.

Restaurang Göteborg har mycket som talar för sig. Läget är, särskilt om sommaren, i en skön urban skärgårdsmiljö. Lokalen är stram men ändå ombonad och passar för såväl par, kompisgäng som representation. Generellt upplever vi inte restaurangen som särskilt barnanpassad, möjligen med undantag för helgernas bruncher.  Trädäcket utomhus är också av det vådligare slaget för de små.

Matpatrullen har en trevlig kväll på Göteborg. Samtidigt kostar en middag för två med förrätt, varmrätt, liten efterrätt och kaffe, över tusen kronor. Utan vare sig drink eller avec. Prisnivån för en förrätt är bra över hundralappen, vissa varmrätter snuddar vid 300-strecket. Då har man rätt att ställa höga krav, eftersom alternativet är en finkrog på Södermalm eller  i City. Och en riktig finkrog är nog inte Göteborg. Men charm och läge, liksom en vilja att erbjuda vällagad mat ur den svenska traditionen, skapar likväl en trevlig middagsupplevelse och vi kommer säkert att återkomma. Men då hoppar vi nog över förrätterna och tar en fördrink istället.

Bemötandet: 4

Maten: 3

Miljön: 4

TYCK TILL OM ARTIKELN

TIPS lämnas till tips@sjostadsbladet.se eller tipsa Sjöstadsbladet: SMS/MMS: 07200 18 177

Tillbaka till Förstasidan

HAMMARBY SJÖSTADS EGEN TIDNING I VI ÄR STÖRST PÅ NYHETER OCH INFORMATION